Om jobbiga lämningar på fritids

Att lämna kan vara jobbigt. Det känns som hjärtat slits itu när du behöver lämna ditt barn som gråter och bara signalerar med full flagg att om de bara får vara med dig, så löser sig allt.

Det är för våra barn vi gör detta, det är ett lärande om sig själv, och om familjen. Att barnen lär sig lita på att du som förälder kommer att hämta ditt barn i slutet av fritidstiden. Att barnet  lär sig lite om sig själv;

  • att jag klarar av detta. 
  • jag kan hantera mina känslor.
  • att jag lär känna mig själv och lita på mina förmågor
  • att jag bygger min självständighet, lite större för varje dag.
  • jag lär mig att se världen utanför familjen mindre som något läskigt, och mer som något spännande.
  • att tiden på fritids och skola, är meningsfull på sitt sätt.
  • att du som förälder alltid kommer tillbaka

 

Alla barn är olika på sina sätt, och det är alla föräldrar också. Vi vet dock med forskning att det finns saker som gynnar barn mer än andra. Ett är förutsägbarhet. När något är förutsägbart, kan jag föreställa mig på vad som kommer att hända, och planera inför det. Det ger mig en styrka i att det är samma rutin varje gång detta händer. Ångest kan frodas hos ett barn som inte vet när brytet från en förälder kommer, när föräldern går, sen kommer tillbaka, i all välmening. För det är ingen som vill se sitt barn gråta när man lämnar det i flera timmar. För det du inte ser, är att majoriteten av barn, när de inser att ni inte kommer vika och komma tillbaka, torkar tårarna och letar sedan reda på en kompis. 

 

Känslan av att inte veta hur man ska göra som förälder är mycket ångestladdat. Men som så mycket här i livet, finns det inte många klara facit, det är ok. Det är ok att inte veta hur en lämning utan tårar kan se ut. Ta hjälp av oss på fritids, vi har inte heller hela facit, vi har gjort detta några gånger, och tillsammans med er kan vi hitta en strategi som gynnar dig och ditt barn. Förändringar går olika fort men barnen har lättare att jobba in en ny rutin än vad vi har. De behöver bara veta varför vi gör det.

 

Fråga, lyssna, prata.

  • Fråga om lämningarna, hur ser barnet på dem?
  • Lyssna in barnet.
  • Hur skulle barnet vilja att lämningen gick till?
  • Prata tillsammans om hur ni kan göra, eller kom med förslag och se vad barnet säger.

 

När ni bestämt ett tillvägagångssätt

  • Prata innan om vad som kommer hända och hur ni kommer att göra.
  • Repetera eller rollspela tillsammans vem som gör vad.
  • Var inlyssnande mot barnet på förslag, barnet kan ha en idé som underlättar.
  • Tydlighet, vad är det som gäller, är det en kram, puss, är det hejdå vid grinden eller följa med till fritidspersonalen som tar i hand? 

 

Tillsammans hjälper vi barnet att hjälpa sig själva.